Klimatförändringarna och bandyn

Bandyn, en vintersport med anor i Sverige, står inför en stor utmaning. Klimatförändringarna, med stigande temperaturer och mildare vintrar, hotar sportens grundförutsättning: isen. Den här artikeln undersöker hur bandyn påverkas av klimatförändringarna, hur sporten anpassar sig och vad framtiden kan innebära. Från spel på naturisar till dagens moderna arenor – bandyn har alltid varit beroende av kyla. Men hur ska sporten överleva i en framtid där vintrarna blir allt kortare och isarna osäkrare? Jo, genom anpassning, innovation och ett starkt engagemang från alla inblandade.

Från sjöis till konstfruset

Länge var bandy i landet synonymt med naturis. Matcherna spelades på frusna sjöar och vattendrag, och sporten var starkt kopplad till den svenska vintern. Men klimatförändringarna gör naturisarna alltmer opålitliga. Som det påpekas på Bohusläns Museum, minskar det spontana spelet på sjöar i takt med att isarna blir osäkra eller försvinner helt. Längre perioder med plusgrader och mer nederbörd i form av regn försvårar skapandet och underhållet av spelbara isbanor utomhus.

Ett avgörande steg mot en klimatsäkrad framtid togs i mitten av 1900-talet. Den första konstfrusna bandybanan i landet anlades vid Rocklunda IP. Detta var en verklig milstolpe, eftersom det minskade sportens sårbarhet för mildväder och möjliggjorde en längre säsong. Antalet konstfrusna banor växte stadigt, vilket visar på en tidig insikt om behovet av att anpassa sporten till ett förändrat klimat. Idag är konstfrusna planer en förutsättning för många klubbar, särskilt i södra delen av landet.

Inomhusarenor

Byggandet av bandyhallar är ett stort steg i anpassningen till ett varmare klimat. Edsbyn Arena var först ut i landet. Inomhusarenor erbjuder en skyddad miljö, oberoende av väderleken, vilket garanterar möjligheter till spel och träning året runt. Detta är centralt för elitbandyn, men väcker också frågor om sportens traditionella utformning.

Övergången till inomhusspel har inte varit helt problemfri. Många supportrar känner en stark koppling till bandyns traditionella utomhusmiljö och en viss nostalgi för spel på naturis. Studien “Swedish bandy…” visar att reaktionerna på inomhushallar har varit blandade, och att det finns en spänning mellan modernisering och bevarandet av tradition.

Klimatförändringarnas effekter

Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset hot, utan en påtaglig verklighet. Naturvårdsverket rapporterar om högre medeltemperaturer, kortare vintrar och förändrade nederbördsmönster. Detta får direkta konsekvenser för bandyn. Vintrarna blir kortare och isarna osäkrare, vilket leder till färre dagar med spelbar naturis. Detta begränsar i sin tur tiden för både träning och matcher.

Konsekvenser för bandyklubbar

Mildare vintrar och ökad nederbörd, ofta i form av regn, kan leda till svaga isar och ökad risk för skador. Det kan också leda till att evenemang ställs in. Dessutom är konstfrusna banor och hallar mer energikrävande att driva, vilket ökar kostnaderna för klubbar och kommuner. Enligt Folkhälsomyndigheten är värmeböljor en av de största riskerna med klimatförändringarna, vilket direkt påverkar bandyns möjligheter.

Ojämlikhet och utmaningar

Klimatförändringarna riskerar att slå hårdare mot mindre klubbar med begränsade resurser. De ökade kostnaderna för konstis och hallar kan bli en tung börda. Ett exempel är den bandyklubb som, enligt Nya Ludvika Tidning, riskerar att förlora sitt stöd. Större klubbar och städer har ofta bättre förutsättningar att investera i klimatsäkra anläggningar, vilket kan leda till en ojämlikhet inom sporten.

Vägen framåt

För att möta klimatutmaningarna krävs innovation och nytänkande. Svenska Bandyförbundet arbetar aktivt för att stödja utvecklingen av energisnåla bandyhallar. Genom värmeåtervinning och optimerade kylsystem kan energiförbrukningen minskas avsevärt. Bandyhallen i Katrineholm är ett framstående exempel, där man skapar is året runt till en låg kostnad tack vare innovativ teknik.

Ammoniakvatten och andra köldmedier

Ett sätt att minska energiförbrukningen är att använda mer effektiva köldmedier. I Umeå, på Nolia, byter man köldmedium för att minska energiförbrukningen, enligt Svensk Värme. Ammoniakvatten är ett exempel på ett sådant köldmedium. Det är en blandning av ammoniak och vatten, och det är effektivare att pumpa runt i systemet än traditionella saltlösningar, vilket sparar energi. Det finns också andra alternativ som utforskas för att hitta de mest hållbara och effektiva lösningarna.

Handbok för hållbara ishallar

Svenska Bandyförbundet har tagit fram en handbok för att hjälpa kommuner och föreningar att bygga och driva kostnadseffektiva och energisnåla ishallar. Detta är ett viktigt steg för att minska kostnader och effektivisera, så att bandyn kan fortsätta utvecklas.

Framtidens bandy

Bandyns framtid i ett varmare klimat är en utmaning, men absolut inte ett omöjligt uppdrag. Klimatförändringarna, och dess effekter, tvingar fram en omställning. Genom anpassning, innovation och en vilja att bevara sporten kan bandyn fortsätta vara en viktig del av den svenska idrottstraditionen. Kanske spelas framtidens bandy främst i energisnåla hallar, antingen utomhus eller inomhus. Men kärleken till sporten och gemenskapen kan bestå – oavsett temperatur.

Även supportrar kan spela en viktig roll. Genom att engagera sig i klimatfrågan, stötta lokala klubbar och efterfråga hållbara lösningar kan bandyälskare bidra till en ljusare framtid. Konkreta exempel är att delta i klimatkampanjer, välja miljövänliga resor till matcher, stötta klubbar som satsar på hållbarhet och sprida kunskap om klimatförändringarnas påverkan på bandyn. Tillsammans kan vi se till att bandyn fortsätter vara en fantastisk vintersport, även i en varmare värld. Genom att agera nu kan vi bidra till att sporten kan fortsätta utövas och älskas av kommande generationer.